Publicerad 25 januari 2011 Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19. Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lunds-universitet-adopterar-kromosom-10 - 2025-01-31

Publicerad 27 januari 2011 De tidiga ögonskadorna finns i många fall där redan innan patienten får sin diabetesdiagnos. Ögonförändringarna har en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir synliga. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till utveckling och behandling med nervskydda

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-diabetesogon-borjar-tidigt - 2025-01-31

Publicerad 1 februari 2011 Så kommenterar en av forskarna resultatet från de djurförsök som visar att när verkan av det blodsockerhöjande hormonet glukagon slås ut så behövs inte insulin för att kontrollera blodsockret. En dag kanske fynden innebär att typ 1 diabetes blir en tyst sjukdom utan symtom, menar forskarna. I regleringen av mängden socker i blodet är insulin och glukagon varandras motpol

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-nara-en-bot-man-kan-komma - 2025-01-31

Publicerad 2 februari 2011 Överlevnaden för transplanterade insulinproducerande celler är låg. Ny avbildningsteknik gör det nu möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför de skadas och dör. Uppsalaforskaren Olof Eriksson presenterar den nya avbildningstekniken i sin avhandling. De insulinproducerande cellerna, så kallade l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/cellernas-insulinfabriker-fangade-pa-bild-efter-transplantation - 2025-01-31

Publicerad 4 februari 2011 Typ 1 diabetes drabbar i regel barn och unga. Innan insulinet upptäcktes dog de drabbade så unga att de inte hann föra sina sjukdomsanlag vidare till nästa generation. Ändå finns riskgenerna kvar i människans arvsmassa. Varför? Upptäckten av insulinet för knappt hundra år sedan, bara ett ögonblick i ett evolutionärt perspektiv, kan inte vara orsaken. Människans arvsmassa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fordelen-med-okad-risk-typ-1-diabetes - 2025-01-31

Publicerad 8 februari 2011 Påståendet att den som har föräldrar som blivit gamla själv också har störst chans att uppnå hög ålder är inte korrekt. Det är hur du själv lever ditt liv som avgör. Det är resultatet från forskning på Sahlgrenska akademin i Göteborg som avlivar myten om sambandet mellan föräldrarnas livsläng och den egna livslängden.– Ja, det stämmer inte. Vår studie visar att de ärftli

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livsstil-betyder-mer-gener - 2025-01-31

Publicerad 8 februari 2011 Det övergripande målet är att testa de genetiska variationernas förmåga att kunna förutsäga framtida utveckling av typ 2-diabetes samt att utvärdera deras effekt på mekanismerna i sjukdomsutvecklingen, beskriver Anna Jonsson syftet med sin avhandling. Diabetes är en folksjukdom som kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet. Sockerarter i maten vi äter omvandlas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvarianter-och-risk-typ-2-diabetes - 2025-01-31

Publicerad 11 februari 2011 Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige. - Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som g

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensken-mer-britt-och-tysk-finsk - 2025-01-31

Publicerad 11 februari 2011 För några tusen år sedan ökade en tidigare ovanlig genetisk variant snabbt i befolkningen. Då kunde den betyda skillnaden mellan överlevnad eller undergång. I dagens samhälle bidrar samma genvariant till övervikt och diabetes. Enligt forskare på Stanford universitet i Kalifornien, USA, uppstod den moderna riskvarianten genom en mutation för mellan 2 000 och 12 000 år se

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-riskgener-typ-2-diabetes-var-bra-att-ha - 2025-01-31

Publicerad 16 februari 2011 Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”. Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom. Den överskottsenergi vi får i oss lagras s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sparsamma-gener-i-moderna-tider - 2025-01-31

Publicerad 17 februari 2011 Behandlingsmöjligheterna efter en stroke har länge varit begränsade till timmarna efter ett anfall. Efter det har skadorna setts som definitiva. Hjärnforskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en substans som öppnar upp för behandlingar upp till två dagar efter stroke. Idag finns endast trombolys som akutbehandling för stroke. Det är ett blodförtunnande läkemedel so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-upptackt-kan-leda-till-ny-strokemedicin - 2025-01-31

Publicerad 18 februari 2011 En ny studie ska undersöka om enbart lätt överviktiga typ 2 diabetiker blir av med sjukdomen om de opereras på samma sätt som hittills enbart mycket feta kunnat göra. Främsta syftet med operationen är inte att bli av med övervikt utan att undersöka om metoden kan bota diabetes. Övervikt delas in i olika grupper beroende på svårighetsgrad och i Sverige är det än så länge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-typ-2-diabetes-en-tarmsjukdom-och-basta-boten-operation - 2025-01-31

Publicerad 11 juni 2018 Hälften av landets friska 80-åringar har en så låg njurfunktion att den ligger under gränsen för vad som räknas som njursjukdom. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Njurens funktion avtar naturligt med stigande ålder, även hos den som är frisk. Dålig njurfunktion förknippas bland annat med diabetes och hjärt-kärlsjukdom och kan i allvarliga fall leda t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurhalsa-overraskande-lag-i-hogre-alder - 2025-01-31

Publicerad 18 februari 2011 När typ 2 diabetes är ett faktum är ämnesomsättningen förändrad på så många sätt att det är svårt att baklänges sortera ut de olika stegen som har lett till sjukdomen. Genom att följa hela förloppet från friska till patienter hoppas forskare kunna identifiera viktiga milstolpar. Typ 2 diabetes utvecklas långsamt, ofta under många år, innan blodsockerkontrollen blir så f

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-ser-processon-ut-fran-frisk-till-tva-typ-2-diabetes-ut - 2025-01-31

Publicerad 25 februari 2011 Skyddande gul strumpa Den inflammerade blodkärlsvävnaden kallas ett aterosklerotiskt plack och består till stor del av immunförsvarsceller, döda celler, kolesterolpartiklar och celler som reparerar den skadade vävnaden. I normala fall är placket fast förankrat i blodkärlsväggen och är förhållandevis ofarligt så länge det inte bryts loss. Eftersom plackvävnaden ofta är g

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/immunsystemet-och-fettinlagringar-i-blodkarlen - 2025-01-31

Publicerad 28 februari 2011 Forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter har upptäckt att hälften av den europeiska befolkningen bär på en genetisk variant som ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genvarianten styr cellernas bränsletillverkning. Upptäckten har tidigare beskrivits i en kortare text  på diabetesportalen.se (se länk nedan).– Vi har inte bara identifierat en gen som är kopplad

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-hela-vagen-fran-befolkningen-till-molekylen - 2025-01-31

Publicerad 1 mars 2011 Forskare från Skånes universitetssjukhus i Lund och Lunds universitet vill få fram mer kunskap om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Just nu finns det en stor kunskapslucka på området, berättar Ulf Ekelund som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund. – Vi har tidigare gjort studier på friska frivilliga och sett att om de får syrgas minskar paradoxalt n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syrgasbehandling-vid-hjartinfarkt-kan-vara-fel - 2025-01-31

Publicerad 30 december 2020 – Doktoranderna tycker ofta att placken är läskiga och luktar härsket. Men det är inget jag märker, för jag är så van vid dem! Isabel Gonçalves, hjärtläkare och -forskare i Malmö, har länge intresserat sig för de små platta beläggningar i våra blodkärl som kallas plack. Somliga plack är harmlösa men andra är farliga: trasiga plack kan orsaka både stroke och hjärtinfarkt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/plack-halsohot-som-ska-hallas-i-schack - 2025-01-31

Publicerad 4 mars 2011 Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskarna menar inträffade för två till tre miljoner år sedan, ledd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2025-01-31

Publicerad 11 mars 2011 Sedan två år är patienterna på Barn- och ungdomskliniken i Växjö överlägset bäst på blodsockerkontroll. 65 procent av dem har ett HbA1c-värde under 6,0 procent. Ingen annan klinik är i närheten. Här ett referat från när överläkaren Stig Edvardsson berättar hur de gör.  Klinikens arbetssätt har blivit föremål för stort intresse och många frågor. Stig Edvardsson redovisade hu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken-0 - 2025-01-31